Orient Star Diver

Orientexpressen gjorde ett oväntat stopp i de småländska skogarna, och genom ett byte fick jag mina händer på en Orient Star Diver 200 m (Ref. RE-AU0304L00B). Det skall erkännas att det faktiskt är en klocka jag haft ögonen på ett tag, men som hittills inte tagit sig upp på ”Att köpa-listan”. Ibland intar emellertid klockuniversums månar och planeter en särskild ställning i relation till varandra som gör att en klocka landar på handleden tidigare än beräknat (eller helt oberäknat). Värmebölja, EM-sommar, ett vackert blue gilt-utförande och ett byte med slant åt mitt håll. Den som kan stå emot sådana förutsättningar är inte född. Häng med så tar vi en tur till Orienten!

Orient Star är en del av Orient-märket (som i sin tur, via EPSON hänger ihop med Seiko). Orient Star är merkets beteckning på en linje mer sofistikerade ur med en högre finish (och prisbild) än ”vanliga Orient”. Att säga att förhållandet är som mellan Seiko och Grand Seiko eller mellan Citizen och Campanola är att överdriva. Jag tänker mer som skillnaden mellan 1:a och 2:a klass på SJ. Du sitter lite skönare, du kan få en inplastad räkmacka och du slipper ha sju övertrötta och virusbemängda ungar klättrande på dig medan någons hjälpligt tränade hund med utseende och kynne som en hyena tuggar på dina sneakers, men du åker fortfarande tåg.

Presentation

Redan på boxfronten börjar skillnaderna mellan Orient och Orient Star. Boxen känns lyxig och generöst tilltagen och presenterar de tv å medföljande bandalternativen på ett attraktivt sätt. Utförandet är i trä med en metalplakett på locket och insidan är fodrad i ett material som åtminstone mycket starkt påminner om läder. Presentationen ger känslan av att ha köpt ett kvalitetsur snarare än en dussinprodukt.

Boett

Jag har egentligen en ganska skarp 42 mm-gräns, och brukar tycka att jag ser ut som Tage Danielsson i julkalendern Herkules Jonssons storverk med allt som är större (en julkalender från 1969, ber om ursäkt för att mina populärkulturella referenser återspeglar min mentala ålder). Denna ganska maffiga pjäs mäter in på 43,6 mm (roar mig med att tänka att det säkert är en jämn summa i någon måttenhet som jag inte kan), men bärs förvånansvärt smidigt. Bandhornen är relativt korta och faktiskt ganska smäckra, vilket bidrar till att klockan känns både bastant och elegant på samma gång, om en sådan kombination är rimlig. Höjden är ganska generöst tilltagen med 14 mm, så det skall sägas att detta inte är någon diskret klocka. Helhetsintrycket ger den ändå faktiskt ett aningen dressat intryck, främst på grund av de många stiliga detaljerna och höga finishen. Boettens sidor och hela bandhornen är borstade, men möter ett polerat fält ned mot baksidan vilket ger et arbetat och elegant intryck och bidrar till en smäckrare bärupplevelse.

En trevlig detalj är att vridringen är svart, jag tror det rör sig om någon typ av PVD-behandling. Dels ger det ett annorlunda intryck och bidrar till känslan av att det ”händer mycket” på denna klocka, dels gör det att klockan matchar bra även med svarta detaljer i band, spännen och bärarens övriga klädsel. Viridingsinlägget har en skön kurvatur som går i linje med de många runda formelementen på klockan. Inlägget är i aluminium med en satinerad yta. Många hade kanske fantiserat om ett keramiskt eller safirbelagt inlägg på en klocka som ändå ligger ett par snäpp upp från instegsmodellerna i pris. Samtidigt tycker lag aluminiumets yta och finish bidrar till, och harmonierar med, tavlan och formspråket på ett riktigt mysigt sätt. Ett aluminiuminsert är naturligtvis mycket känsligare för repor än ett keramiskt exempelvis, men samtidigt är min bild faktiskt att denna klocka, generösa specs och proportioner till trots, inte är tänkt som någon riktig tool watch utan en mer iögonfallande och uppklädd dykare. Vridringen har 120 klick och gr en relativt tillfredställande känsla, det bör noteras att klicken inte är de allra mest distinkta, och att ett visst back play föreligger åtminstone på mitt exemplar. Detta är på intet sätt något som stör funktionen, utan mest intressant att notera som en skillnad mellan Orient Star och klockor i det egentliga premiumsegmentet.

Kronan är lättmanövrerad och proportionerlig i sin storlek Den är signerad med Orient Star logotyp, en stilig detalj som lyfter den över många Seiko och Citizen-modeller i samma prisklass. Ytterligare en detalj som ger klockan en skönt neo retro och stilig aura snarare än en toolig är avsaknaden av kronskydd.

Tavla

Så kommer vi till Orient Star Divers verkliga claim to fame. Det är under detta avsnitt av recensionen som superlativen kommer dimpa in. Detta är en tavla att förlora sig i! Första kvällen med klockan skrev jag följande till Anton: ”Om man har power reserve så behöver man inte TV”. Tavlan på min modell är i en fantastiskt vacker koboltblå nyans med en väl utförd sunburst finish. Index är ”pill shaped” och applicerade, om än inte särskilt höga. Klockan 12 på tavlan återfinns power reserve-visaren på ett lätt nedsänkt fält med cirkelmönstrad yta. Tillgången till power reserve är verkligen en tillfredställande egenskap och ger ett slags direktlänk mellan bäraren och klockans själ. Dessutom är det praktiskt tycker jag, å ena sidan som dykare, då det är en rent säkerhetsmässig fördel att ha ett hum om hur länge det är ”liv” kvar i klockan, men också som vardagsbärare av flera ur i rotation att kunna veta när jag måste återvitalisera min Orient Star.

Klockan 6 på tavlan hittar vi orient Stars logga och två rader text (Automatic/Divers 200 m) Huruvida man hade klarat sig utan denna information i tryck låter jag vara osagt men personligen tycker jag det är balanserat och snyggt.

Visarna på denna modell är guldfärgade och semiskeletoniserade med en mycket karakteristisk form med rundade ändar och en generöst tilltagen counterweight. Visarnas form är ytterligare ett av de drag som skiljer denna klocka mot mängden instegs- till midrangedykare. Jag kan ana mig till att visarnas utformning är något av en vattendelare, men personligen tycker jag att de är väldigt snygga. Inför köpet var jag lite osäker på läsbarheten med dessa visare, van som jag är med exempelvis breda och pilformade visare på dykarur. Min uppfattning är emellertid att dessa visare är blad de mer tydliga jag upplevt på klockor i denna storleks- och prisklass. Visare, index och vridringens 12:a är belagda med generös mängd japansk luminova, och vid det obligatoriska testet på lilla toan slår denna faktiskt samtliga ur i min låda utom RZE Endeavour i lume battle.

Länk

I detta utförande levereras Orient Star Divers med både länk och gummi. Som förväntat nästan på en japansk klocka i denna prisklass lämnar kvaliteten på båda dessa en hel del övrigt att önska. En detalj som är värd att känna till är att klockan har så kallade fat boy-bandstift och att smalare bandstift kommer passa sämre eller inte fungera alls. De tjocka bandstiften å sin sida kommer inte passa alla band i din låda. Bandbredden är rimliga 22 mm, vilket annars gör det lätt att hitta roliga aftermarket-band.

Länken är förvisso relativt rejäl med solida länkar och ändlänkar. Utförandet skall föra tankarna till en trelänksdesign, men det är i själva verket en länk med en ”falsk” mittlänk. Länkarna är sammansatta med push pins och passar samman på ett bra sätt utan störande spel mellan dem. Ändlänkarna är välgjorda och passformen mot boetten riktigt bra. Spännet är, till viss besvikelse, pressat även om det är ett av de bättre pressade spännena jag testat. Det har en tvåknapps-mekanism och en säkerhetsbygel och graverad logotyp. Det finns fyra hål för microjustering och en dold dykförlängning av traditionell Seiko-typ.

Helhetsintrycket av länken är dock att den är sämre än klockan och att den ger densamma ett ”billigare” intryck än nödvändigt. Generellt har jag en allergi mot allt på klockor som utger sig för att vara något det inte är, och det kan vara de fejkade mittlänkarna som, tillsammans med spännet, avgör saken till länkens nackdel för mig.

Gummibandet är rejält, långt och följsamt. Det ger ett något tooligare intryck än klockan i övrigt och helheten gifter sig inte så bra som jag hade önskat. Materialet är silikon, och som sådant en riktig luddmagnet. Jag kommer att bära denna klocka på gummi, men har ännu inte bestämt vilket.

Upplevelse

Detta är en upplevelsebaserad blogg och Orient Star Divers är en klocka värd att uppleva. Den höga finishen, de många roliga detaljerna och den lite annorlunda designen gör den riktigt rolig att bära, och det är en klocka som drar blickarna till sig. Min Orient Star Divers har redan skrapat ihop en hel del glada tillrop både från klock-folk och icke-klockfolk. Jag har ägt ett antal Orient innan och vill understryka att Orient Star verkligen är något annat. Denna klocka var inget planerat köp, den var i ärlighetens namn inte ett köp över huvud taget, men jag tro banne mig det är en keeper. Ikväll skall den få gå på studentmottagning!

Plus

• Unikt formspråk
• Fantastisk tavla
• Imponerande lume

Minus

• Otillfredställande länk
• Backplay på fridringen
• Orginalgummit samlar damm och passar inte designen helt