Ja vad är det med Longines egentligen? Vad är det med detta svingamla märke som gör att det spritter i min 31-åriga kropp varje gång jag tar på mig en?
Den frågan kanske den gamle herren Ernest Francillon kunnat svara på, om han inte lämnat jordelivet redan för 121 år sedan. Som sagt Longines. Första gången jag kom i kontakt med märket var när jag var på en APT (Arbetsplatsträff) och såg en kollega ha en riktigt gammal sliten Longines Conquest på handleden. Den såg ut precis så där som den ska göra när man använt den dagligen till ALLT under 5 års tid, charmigt sliten helt enkelt.
Den gången var dock ~7000kr på tok för mycket pengar för att spendera på en klocka, kanske kunde jag få en i 40-års present eller nåt? Det gick snabbare än så!
Efter att ha plöjt otaliga timmar av reviews på YouTube och kollat igenom hela Longines kanal (vilket i och för sig går rätt snabbt) så insåg jag att jag var tvungen att ha en, kosta vad det kosta vill…ungefär.
Så Maj 2020 var faktiskt första gången jag fick möjlighet att äga en Longines. Valet föll på den bedårande HydrConquest Ceramic på 41mm, länk (kompletterades med originalgummi illa kvickt) och grå sunburst.
En trevlig Longines-handlare i Kalmar gav mig en klok lärdom och det var att när du skall köpa en Longines HydroConquest så köper du den på länk och kompletterar med ett gummi efteråt. Longines har satt samma pris på klockan på både länk och gummi. Så du kan lätt spara in en röding genom att köra länk först och gummi sen istället för tvärtom. Klokt!
Det var ungefär där min flört med Longines började och mitt patologiska Longines-flippande tog fart. Jag ville testa så många modeller och färger som möjligt på så kort tid som möjligt. Sen började jag läsa på om dess historia och vad mer kan man säga än att…..ähh vi tar det i en Del 2 istället.
